För det är ingen vanlig dag idag, nej det är min födelsedag....
Idag blir jag hela 37 år ett steg närmare 40, känns lite läskigt. Hade en enorm ångest när jag fyllde trettio men den släppte efter ett par år men nu har den där ångesten smygit sig på igen. Det är bara gilla läget och låta den komma så kanske den försvinner fortare eller?

Firad har jag blivit idag, frukost på sängen och fina presenter från barnen och mannen.Även min ex svärmor var förbi med en blomma, de är så gulliga. Av min dotter fick jag en sten som det stod Älskade mamma på, jättefin.

Det får mig att tänka på min egen mamma, hon har fått återfall i sin cancer och ligger nu inne på sjukhus. Det känns väldigt märkligt att hon inte har ringt och sjungit för mig idag.

Tänker på henne hela tiden och önskar inget hellre än att hon ska orka kämpa emot denna envisa sjukdom som slagit klorna i henne. Man är så maktlös och jag skulle göra vad som helst för att hon ska bli frisk.

Om man visste....
Ja, tänk om man visste vad som väntade runt hörnet skulle man då ta en massa omvägar genom livet eller skulle man anta de utmaningar man vet ska komma??? Det är något som jag undrar över just nu...

Ja det är väl  tur att man inte vet vad som ska ske i framtiden. Eller?  Men det jag vet är att jag är lyckligt lottad som har en underbar familj. Men ibland så glömmer man bort att man har det så bra för att livet tuffar på i gamla vanor och det blir tristess. Då behöver man stanna upp och tänka efter och vara tacksam för att man har livet och familjen. TACK MIN UNDEBARA FAMILJ FÖR ATT NI FINNS, ÄLSKAR ER MASSOR!!!

Jag har varit nere och kännt mej krasslig några dagar så det har blivit en hel del tid vid datorn denna helg. Har nog blivit lite bloggoholic denna helg. Jag har hittat några bloggar som jag inte har kunnat sluta läsa och som jag kommer att fortsätta att följa, helt outstandiga, lite galet roliga att läsa. Ett gott skratt förlänger livet. Jag känner att det ger mej inspiration att skriva, så nu hoppas jag att kommer igång med bloggandet.

Vi är fortfarande fast i renoveringsträsket men vi börjar att se slutet på eländet nu i allafall, det känns skönt. Min man har slitit som ett djur så att vi ska bli klara. Det är gött att ha en handyman, han é bara så bäst, inte rädd för att prova på nya saker som han aldrig har gjort innan.